Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Resultat från Medborgarpanelen

Här kan du läsa lite exempel på den forskning som bedrivs på Medborgarpanelen och hur människor svarar på våra frågor. Ibland skickar vi ut sådan information via mejl till paneldeltagarna men du kan alltid läsa dessa rapporter även på denna sida. Här finns också länkar till mer information om forskningen. För en fullständig förteckning över vetenskapliga forskningsartiklar baserade på Medborgarpanelen, klicka här.

Det mesta som Medborgarpanelen används till är akademisk forskning. Denna tar ofta lång tid att färdigställa, få vetenskapligt granskad och godkänd, och slutligen publicerad i till exempel en vetenskaplig tidskrift. Denna process kan ta mer än ett år från den tidpunkt då vi skickat ut vår enkät till deltagarna, och detta är anledningen till att det tar tid innan vi har möjlighet att delge resultat på denna sida.


Bengt Johansson och Lars truedsson (red) m.fl. 2018:
"Allt tyder på ett terrordåd" - Stockholmsattentatet 2017 i medier och opinion

Fredagen den 7 april 2017 inträffade ett attentat på Drottninggatan i Stockholm, och svenska medier inledde den hittills största svenska nyhetsbevakningen någonsin av en pågående händelse. På årsdagen av attentatet gav Institutet för mediestudier ut en bok som handlar om just mediebevakningen kring händelsen. Boken innehåller nio kapitel skrivna av svenska forskare från framförallt Göteborgs universitet och fyra av dessa utgår särskilt från data insamlade via Medborgarpanelen.
 

Varifrån fick vi veta - och vad gjorde vi sen?
Information och kommunikation under Stockholmsattentatet
Marina Ghersetti, docent vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, har använt panelen till att identifiera de kommunikationskanaler som människor använde i samband med attentatet. Hon visar bland annat att dagstidningar på nätet och nyhetsrapportering i traditionell linjär-tv spelade stor roll då man sökte efter information om vad som hade hänt.
 

Behöver vi verkligen veta allt?
Krisjournalistik och etik i samband med Stockholmsattentatet
Tillsammans med Bengt Johansson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, har Marina Ghersetti också undersökt hur pass nöjda såväl journalister som vanliga människor var med mediernas arbete i samband med attentatet, framförallt då det gäller etiska ställningstaganden som till exempel hur tidigt namn och hemland på förövaren kunde publiceras. För att samla in svar från jouranlister har de kompletterat Medborgarpanelen med ett urval från den sk. journalistpanelen.
 

Opinionen kring nyhetsrapporteringen av terrordådet i Stockholm 2017Statsvetaren Jacob Sohlberg, Göteborgs universitet, har i flera steg samlat in åsikter om nyhetsrapporteringen kring händelsen och visar i sitt kapitel att de svarande gav denna sämre betyg ju längre tid som gått. Framförallt började omdömena bli sämre från och med den 10 april, alltså tre dagar efter attentatet.
 

"Uppgifter om en knivattack"
Allmänhetens förståelse av journalistiska osäkerhetsmarkörer under ett terrorattentat
Jacob Sohlberg har även tillsammans med professorerna Bengt Johansson och Peter Esaiasson (GU) med hjälp av Medborgarpanelen studerat hur människor uppfattar osäkerhetsmarkörer i samband med nyhetsrapporteringen, såsom "obekräftade uppgifter", "personer kan vara skadade" eller "två män uppges ha attackerat...". Denna studie använder sig av ett experiment i panelen där de svarande får ta ställning till några olika påhittade nyhetsartiklar eller löpsedlar.

Läs mer på Institutet för mediestudiers webb

 

Johan Wejryd 2017: Vad händer med medborgarrollen när människor blir "kunder" hos kommunen?

Vad händer med medborgarrollen när människor blir "kunder" hos kommunen? (sammanfattning) Johan Wejryd, doktorand vid Uppsala universitet, har använt Medborgarpanelen till att experimentellt studera hur "kundval" hos kommunen (i detta fall val av skola) påverkar politiskt deltagande. Den övergripande frågeställningen är om kundvalsreformer stärker medborgare i sin känsla av att kunna påverka politiken.

 

Alexa Bankert m.fl. 2017: Hur mäts partitillhörighet bäst i demokratier med flerpartisystem?
Hur mäts partitillhörighet bäst i demokratier med flerpartisystem? (sammanfattning)Denna internationella studie jämför data från Medborgarpanelen i Sverige med liknande undersökningsdata från Nederländerna och Storbritannien för att ta reda på vilket mått på partitillhörighet som bäst kan förutspå politiskt beteende.
 

 

Andreas Nilsson m.fl. 2016: Trängeslskatten i Göteborg - Kan attityder till politiska beslut förutses?

Kan attityder till politiska beslut förutses? (sammanfattning) Genom att studera attityderna till trängselskatter i Göteborg studeras till vilken utsträckning det går att förutse opinion kring politiska förslag. Sammanfattnig på svenska på länken ovan.

 

Jacob Sohlberg, 2016: Utmanande tankeverksamhet och vilja att ta sig an kognitivt belastande uppgifter kan kopplas till politik

Utmanande tankeverksamhet och vilja att ta sig an kognitivt belastande uppgifter kan kopplas till politik (sammanfattning) Sohlbergs artikel är skriven på engelska och publicerades i "International Journal of Public Opinion Research" under 2016. Länken ovan ger en svenskspråkig sammanfattning av artikeln.

 

Peter Esaiasson, Johan Martinsson och Jacob Sohlberg, 2016: Flyktingkrisen och medborgarnas förtroende för samhällets institutioner

Flyktingkrisen och medborgarnas förtroende för samhällets institutioner - en forskarrapport 

Forskarna i statsvetenskap Peter Esaiasson, Johan Martinsson och Jacob Sohlberg har på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) analyserat medborgarnas förtroende för viktiga samhällsinstitutioner före, under och efter flyktingkrisen hösten 2015. 

 

Björn Rönnerstrand och Karolina Andersson Sundell, 2015: Socialt kapital och antibiotikaresistens

Tillit, ömsesidighet och kollektivt handlade för att bekämpa antibiotikaresistens. En experimentell studieForskarna Björn Rönnerstrand och Karolina Andersson Sundell gjorde en undersökning på Medborgarpanelen som visar att människors egen vilja att skjuta upp en antbiotikabehandling påverkas av hur man tror att andra människor agerar i samma situation. Denna undersökning är relevant för bekämpandet av antibiotikaresistens, ett allvarligt globalt problem som dessutom blir allt större.

 

Göran Duus-Otterström, 2015: Ideologi och individens rättigheter

Saknar (den yttersta) vänstern respekt för individens rättigheter?

Statsvetarna Mikael Persson och Göran Duus-Otterström gjorde med hjälp av Medborgarpanelen en undersökning om sambandet mellan politisk ideologi och respekt för individens rättigheter. Via länken ovan kan du läsa en sammanfattning av vad de kom fram till.

 

Björn Rönnerstrand, 2015: Doktorsavhandling

I avhandlingen – baserad på data från Medborgarpanelen – visas att hög vaccinationsgrad i ett samhälle gynnas av att folk känner tillit till varandra. I en sådan miljö ökar också rent altruistiska motiv till att vaccinera sig. Läs mer om statsvetaren Björn Rönnerstrands avhandling genom att klicka på denna länk.

 

Valpanelen, 2014: Resultat

Valpanelens åsikter över tid

Valpanelen har sedan mars 2013 följt ett urval ur Medborgarpanelen för att se hur åsikter förändras över tid och i samband med valrörelser. Denna sammanställning visar hur förtroende för politiker, synen på ekonomin och opinionen kring partierna har varierat sedan mars 2013.
 

Valrörelsepanelen, 2014: Resultat

Valrörelsepanelen 2014: En första resultatrapport

Valrörelsepanelen har sedan våren gått som en del av Medborgarpanelen för att nära följa partival och politiska åsikter i samband med Europaparlamentsvalet och riksdagsvalet 2014. Denna rapport ger en överblick över deltagarna i Valrörelsepanelen och hur dessa svarat på ett urval av panelens frågor.
 

Medborgarpanelen, 2014: Resultat

Sammanställning från Medborgarpanelen våren 2014

En kort sammanställning av svaren på några gemensamma frågor i Medborgarpanelen som gick ut under våren 2014. Rapporten ger en överblick över demografisk fördelning i panelen, vilka verktyg som användes för att besvara enkäten samt redovisar några sammanställningar om åsikter i aktuella frågor.

 

DN-artikel, 2014: Doldisarna som kan ta sig till Bryssel
Valforskningsprogrammet på Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet genomförde inför Europaparlamentsvalet den 25 maj 2014 i samarbete med DN en studie på drygt 24 000 deltagare i Medborgarpanelen. Studien syftade till att inför valet tippa vilka kandidater som skulle lyckas kryssa sig in i Europaparlamentet, och vilka som sannolikt skulle åka ut.

Läs hela artikeln i DN.

 

Jenny de Fine Licht, 2014: Doktorsavhandling (engelska)

Magic wand or pandora’s box? How transparency in decision making affects public perceptions of legitimacy.
 

Annika Fréden, 2014: "Opinionsmätningar påverkar hur vi röstar"

Annika Fredén, statsvetare vid Lunds universitet, undersökte inför riksdagsvalet 2014 hur stödet för KD och Fi ändras beroende på olika utfall i opinionsmätningar. Undersökningen genomfördes runt den 8 september på ett urval ur Medborgarpanelen.

 Läs hennes inlägg här.

 

Medborgarpanelen, 2013: Resultat

Kunskapsfrågor om politik och natur

Hur man bäst mäter kunskap är en fråga som debatteras mycket. För det första är det svårt att definiera vad som inom ett specifikt område kan sägas representera den generella kunskapsnivån. Den här rapporten vill bidra till diskussionen genom att visa att man kan få olika resultat på befolkningens kunskapsnivå beroende på hur man ställer frågorna. 

 

Tomas Odén, 2013. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet. 

Ingen eld utan rök

I september 2012 bröt en stor brand ut i Halmstads hamn. Medborgarpanelen tillsammans med Institutionen för Journalistik, Medier och Kommunikation vid Göteborgs universitet genomförde en studie om kriskommunikationen kring branden. Syftet är att beskriva och analysera hur digitala medier används av myndigheter, medieföretag och allmänhet i samband med samhälleliga kriser. Här kan du läsa en kort rapport om kriskommunikationen i samband med branden i Halmstad.

 

Annika Fréden, 2013: Debattartikel om taktikröstning

Annika Fredén, statsvetare vid Lunds universitet, genomförde i samarbete med Medborgarpanelen i början av 2013 en studie om taktikröstning. Resultatet av studien visade att taktikröstning ökar desto lägre stöd ett visst parti har.

Hela artikeln från DN Debatt.

 

Medborgarpanelen, 2012: Resultat

Så svarade Medborgarpanelen hösten 2012

En kort sammanställning av svaren på några nyckelfrågor i Medborgarpanelen hösten 2012. Här får man en överblick över hur panelen ser ut och lite inblick i partisympatifördelning, förtroende för riksdag och regering och lite jämförelser över tid.

 

Ledarkrönika om ideologi och individens rättigheter, 2012

Statsvetarna Mikael Persson och Göran Duus-Otterström gjorde med hjälp av Medborgarpanelen en undersökning om sambandet mellan politisk ideologi och respekt för individens rättigheter. Denna undersökning blev i sin tur föremål för en krönika på Svenska Dagbladets ledarsida.

Läs krönikan från Svenska Dagbladet här: "En filosofisk nöt för järnvägspendlarna".


Jenny de Fine Licht, 2011.
 Prioriteringscentrum, Linköpings universitet.

Öppna prioriteringar och extern legitimitet

Resultatet från en experimentell studie om hur människor uppfattar information om privatiseringar av sjukvård som är genomförd av en doktorand verksam vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

 

 

Sidansvarig: Daniel Jansson|Sidan uppdaterades: 2018-04-26
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?